fortsättning på föregående mms-inlägget...
Vi blev godkända!
Vi triggade varandras nervositet innan men när vi väl satt där och skulle börja så kändes det helt lugnt och gick jättebra.
Vi fick börja att försvara vår uppsats. Opponenterna hade relevanta synpunkter och funderingar och det märktes att de verkligen hade läst och kritiskt granskat den. Men det gick bra.
Direkt efteråt fick vi ta del av examinatorns synpunkter och de justeringar vi ska göra för att få den helt och fullt godkänd. Inga gigantiska saker kändes det som, mer förtydliganden och omstruktureringar. Några diagram tyckte hon att vi skulle göra om för snyggare layout och flyt i det hela.
Vi har inte lusläst alla hennes kommentarer men det känns klart överkomligt. Puh!
Och mackorna jag hade med mig landade skönt. Jisses vad hungrig jag blev efteråt!
Så var det dags för oss att opponera. Var en himla intressant studie vi fick ta del av och nog hade vi läst den,dock kanske inte lika effektivt och kritiskt som de som opponerade på oss, men tillräckligt ändå. Samtalet flöt på bra och det kändes som om respondenterna hängde med och höll med om våra synpunkter.
När vi var klara cyklade jag till sommarjobbet - låter som om jag är 14 ;-), och skrev anställningsavtal och fick schemat på pränt. Löneförhöjning fick jag också *tokgilla*!
Sen blev det dags för den där lunchen. Och rosévinet var fantastiskt gott. Cesarsalladen var god. Till och med de billiga Ö&B-köpta kakorna till kaffet (som jag f.ö skippade) var goda. Kan det ha berott på humöret?
Sen cyklade jag hem. Och fy vad långt det var! Och flertalet gånger, i ärlighetens namn tappade jag räkningen över hur många gånger, tänkte jag, HUR kan man tycka att cykling är kul????
Hade så ont i sittbenen och låren när jag kom hem. Men det som inte dödar härdar brukar man ju säga...
På kvällen blev det bara MYS.
Med stora S,
med lilla S,
med O
och Älsklingen.
♥
Jag har världen underbaraste familj
♥
